Kategori

Aktuellt

Vad betyder genus för arbetsmiljön? Sv kyrkans Arbetsgivarorganisation, 7/11

By Aktuellt, Bortom glastaket, Föreläsningar No Comments

Vad är genus och varför är det viktigt att göra sig medveten om detta ur ett arbetsmiljöperspektiv?
Ulrika Sedell, ledarskapskonsult, visar på hur gender påverkar arbetsmiljön i Svenska kyrkan. Men också hur kön skapas och hur vi kan arbeta för att synliggöra normer och strukturer i arbetet med att skapa en ökad jämställdhet. Föreläsningen varvar interaktiva diskussioner med exempel.

Läs mer om programmet här

Vi kan inte ändra det vi inte ser, men när vi ser kan vi inte låta bli att förändra

By Aktuellt, Blogg No Comments

– Är det någon som vet varför förändringen går så långsamt?

Jag föreläser inför 300 chefer som ska utveckla sitt ledarskap. Det är tyst, men några ler nickande mot varandra. Kanske de vet?

Vi talar om maskulinitetsnormer och vad vi behöver modernisera. Någon undrar vad det kan ha för betydelse för ledarskapet?

Jo, de förlegade normerna görs sig synliga på skilda ställen i vårt samhälle. Ledarskapet är ett sådant. En anledning till det är, när ordet chef en gång myntades så gjordes det i samma veva som industrialismen hade sitt genombrott. Män lämnade hemmen för att lönearbeta i fabriker. I takt med massproduktionen ökade behövdes beslutshierarkier och chefsrollerna blev männens. Men det var inte bara chefer som gjorde sitt intåg i samhället utan också synen på människan. Samhället, människan och produktionen rationaliserades. Arbete betonades och med det styrka, uthållighet, förnuft och inte minst kontroll. Kontroll av både produktion och människans sinne och känslor. Lojalitet, hastighet och beslutskraft belönades. Eftersom chefen var man så blev dessa synsätt starkt förknippad med manlighet såväl som chefsskap. Dessa förlegade ideal påverkar fortfarande synen på chefen.

Detta är förödande eftersom det är få arbeten som i dag kräver kroppsstyrka utan istället kognitiva förmågor. Teamets samspel är ofta avgörande och då är kommunikation, relationer och förmåga att se både styrkor och svagheter hos individer viktigt för att skapa kompletterande grupper.  En icke-hierarkiskt ordning blir allt mer viktigt för att få tillgång till allas potential och idéer.

Men kommer det inte att ändras med nya generationer?

Det finns mycket som talar emot det.  Exempelvis Jesper Fundberg, etnolog och lektor vid Malmö universitet visar i sina studier att pojkar drabbas hårt av traditionella mansnormer. Han menar att det är ett skäl till att pojkar hamnar efter i skolan. Pojkar har 31% sämre läsförståelse än flickor enligt PISA och endast 35% av de som tar examen är män. Jesper menar att vi behöver fokusera på pojkars beteende och se att de fortfarande socialiseras in i att vara starka, ta plats, vara vinnarskalle, utmana och testa och klara sig själva och aldrig falla.

Samtidigt finns en debatt i samhället om att vi önskar en annan manlighet som kan uttrycka känslor, kan ta hjälp, våga lyssna på andra och som inte brukar våld.

För att förändra strukturer krävs nya handlingar. I det här fallet män som agerar mot förlegade normer. Förändring hos individer, som ger andra handlingar, skapar nya strukturer.

Det var dessa handlingar vi letade efter hos chefer när i skrev boken Manlighetskoden. Vi ville lyfta fram förebilder och se vad i deras beteende blir framträdande som visar vägen för en ny manlighet såväl som ett annat ledarskap.

I boken Manlighetsnormen möter vi chefer som har valt att bryta mot normer och förlegade mansideal. 15 män och en kvinna som levt som man i 50 år.  De berättar om framgångar, bakslag och en ökad medvetenhet om normer och strukturer. De berättar om att vara priviligierad i ett system som samtidigt kan vara väldigt begränsande.

Kostymen verkar snäv, en trång man-box.

En utmaning är att så många fortfarande är så omedvetna. Annars borde våra pojkar inte fortsätta att socialiseras in i dessa normer. En annan utmaning kan vara att det kan innebära en risk eller i alla fall upplevd risk att som man bryta mot dem. Kanske finns en rädsla att sjunka till kvinnans status? Forskning visar att mannen kan bli utesluten i manliga grupper och till och med få sämre chanser i karriären. Kanske en rädsla att förlora sin manlighet?

Många ledare i Manlighetskoden menar att det inte alls handlar om att förlora manlighet utan att den istället blir större, djupare och öppnare. Att värdet är så mycket högre än att eventuellt förlora en befordran längs vägen.

Vi lever i en oförutsägbar tid och där förändringstrycket är enormt och konkurrensen om talanger ökar. Att verksamheter idag behöver ett helt annat ledarskap än det traditionella, tycks de flesta vara överens om. Att så många studier i dag visar att bolag med jämn könsfördelning i ledningsfunktioner visar en bättre lönsamhet, innovationstakt och välmående kanske inte har med att det är just jämn könsfördelning i sig, utan att det har inneburit att man har behövt göra upp med förlegade normer och sedan kunnat rekrytera kvinnor och män som står för ett mer medvetet och inkluderande ledarskap?

Boken Manlighetskoden visar på vad som krävs att utveckla i ledarskapet för att nå dit och det är ledarnas egna personliga erfarenheter som ligger till grund för slutsatserna. Modiga, kloka och drivande ledare som förändrar och visar vägen framåt.

Jag står kvar på scenen och väntar in svar. Jag upprepar, ja, varför går det så långstamt?

Då svarar en man högt: -vi kan inte ändra det vi inte ser, men när vi ser kan vi inte låta bli att förändra.