Hösten 2015 präglades medierapporteringen i Sverige främst av flyktingströmmar – aldrig förr har lika många sökt asyl på ett år.
Samtidigt turnerade ledarskapskonsulten och författaren Ulrika Sedell land och rike kring med sin bok Bortom glastaket, men under resan mötte hon en helt annan typ av diskriminerande tak.
– Jag stötte på rasism och en retorik jag inte hört tidigare, säger hon. Allt från i skolor till branschorganisationer och företag. Eller när jag bara åkte tåg – det var helt uppenbart att det fanns tågvärdar som behandlade människor olika på grund av hudfärg.
Bilden förbättrades inte när hon följde media. Innehållet om flyktingströmmarna handlade med få undantag om problembilder – det kunde vara brottslighet, hypermaskulinitet, ekonomi eller bostadsbrist. Ulrika Sedell började fundera på hur hon kunde bidra till att nyansera bilden med att sprida kunskap om goda exempel där integrationen lyckats och där nyanlända istället berikade det svenska samhället.
– Jag och min kollega Eva von Wernstedt bestämde oss för att undersöka saken. Det är inte konstigt att rädsla och missnöje sprids och främlingsfientliga partier växer när det enda folk hör om är elände kopplat till nyanlända. Vi ville istället lyfta fram goda integrationsexempel, både för att ge en annan bild av situationen, men också för att ta reda på om det fanns gemensamma drag hos dem som lyckats.