Jag trodde att problemet var mitt. Jag granskade mig själv fram och baklänges och letade fel. Tills jag en dag förstod att det inte var jag som ägde problemet utan det låg i den kultur som var rådande i den verksamhet jag verkade i.
Jag står på en scen och föreläser om boken Bortom glastaket och en kvinna har precis replikerat på mina ord. Jag har hört det så många gånger förr. Kvinnor som har gjort verksamhetens obalans i resurser och arbetsbelastning till sin egen otillräcklighet. Eller där hennes tro på sin egen kompetens har gått förlorad i maktspel och destruktiv konkurrens. I dag har stress blivit en kvinnosjukdom i Sverige. Ca 80% av de som får diagnosen utmattningsdepression är kvinnor. Många hävdar att en avgörande faktor är att kvinnor tar så stort ansvar för hem och samtidigt lika stort ansvar på jobbet som sin manliga partner. Kvinnor lägger ned ungefär sju veckor mer än män på obetald arbetstid. Själv kan jag inte låta bli att fundera på hur mycket dåliga kulturer och strukturer påverkar kvinnors välmående.
I föreläsningen vill jag visa på att det finns en annan väg att gå än att tappa bort sig själv eller lägga överdriven skuld på sina axlar. Den andra vägen handlar om att hålla fokus på målet. Att involvera, inspirera och leva som man lär. Tillåter inte din verksamhet det? Då säger jag i föreläsningen – gå därifrån! Välj en organisation där dina värderingar samspelar med företagskulturen och inte minst välj en chef som du känner förtroende för. Vidare, lägg prestationsprinsessan på hyllan. Det där med ”att alltid att göra rätt” eller ”har man satt sig i båten måste man ro den i land” är myter. För ingen båt kan ros i hamn utan förutsättningar. Det krävs nämligen åror för att nå mål.
Under föreläsningen visar jag på flera framgångsberättelser. De kommer från boken Bortom glastaket där 26 kvinnor på toppositioner berättar om sina framgångar, motgångar och hur vägen mot toppen har gestaltats. Kvinnor som jobbar hårt för att driva förändring, göra skillnad och som lyckas åstadkomma fantastiska resultat. Sambanden mellan hur de leder sig själva och hur de leder sin verksamhet blir tydlig. De är värderingsstyrda, prestigelösa men håller blicken högt. De prioriterar att bygga långsiktiga värden framför kortsiktiga vinster. Samtidigt säger det att de är livligt engagerade i sitt uppdrag, men inte personligt. För det finns något som är viktigare och det är resten av livet. Kärleken, hälsan och de som står närmast. Det förhandlas aldrig bort. Det resulterar i en integritet som skyddar. Skyddar mot utmattning och risken att tappa bort sig själv. Det är ett hållbart ledarskap.
Vid ett tillfälle när jag avslutat föreläsningen kommer en man fram och säger: inspirerande och den mest intressanta ingång på dagens utmaningar kring ”jämställdhet” jag har sett. Icke exkluderande, framåtblickande, konstruktiv, affärsmässig och fräsch! Tycker mycket om kopplingarna emot beteende spektrat och själva ledarskapet som de flesta helt missar.
Det handlar om att leva som man lär.
Ulrika Sedell