Vi behöver tala mer om vägar till innanförskap

By 12 december, 2019 Aktuellt, Blogg

Det finns inte en lösning för att skapa vägar till innanförskap. När orsakerna till att människor hamnar i utanförskap är många, behöver också de möjliga lösningarna bli fler.

För oss har debatten under lång tid haft fel fokus och mest handlat om att sätta tak för invandringen, begränsa asylrätten och ställa högre krav för medborgarskap. Diskussionen saknar de centrala och lösningsorienterade idéerna om hur vi skapar olika vägar till innanförskap, tillhörighet och människors möjlighet att bidra till samhället. Och, inte minst, frågan om vilket samhälle vi vill skapa tillsammans?

Årets pristagare av Ekonomipriset till Alfreds Nobels minne får utmärkelsen för att de har introducerat ett nytt angreppssätt för att få pålitliga svar på hur man kan bekämpa global fattigdom. Enkelt uttryckt delade de upp de stora frågeställningarna i mindre, mer hanterbara frågor och genom att i liten skala studera vilka åtgärder som är mest effektiva för att t ex förbättra skolresultat kunde de bland annat konstatera att det inte var fler skolböcker eller lärare som gav önskvärda resultat utan att hitta metoder för att räkna och läsa på de olika elevernas nivå.

De bryter således ned den stora frågan till betydligt mindre delar och hittar lösningarna för de olika problemen genom olika metoder.  Vidare talar Ester Duflo, en av pristagarna, om självbildens betydelse. Hon pekar t ex på att läroplanen i Indien är väldigt ambitiös, vilket resulterar i att många misslyckas och att när så många barn gör det riskerar de att få en negativ självbild, vilket i sin tur riskerar resultera i ett än större misslyckande. Det är inte fel på barnens förmågor, säger hon, det är läroplanen som inte är anpassad utifrån barnens behov.

Det resonemang ekonomipristagarna för är intressant och bör kunna användas i arbetet med integration i Sverige. 2017 skrev vi boken Vägar till innanförskap (Idealistas). Vi ville visa på och beskriva många olika modeller som just skapat vägar till innanförskap. På olika sätt och genom olika metoder.

Boken bygger på samtal med 15socialaentreprenörer och intraprenörer som på helt olika sätt har organiserat sin verksamhet för att ge andra förutsättningar för integration. Bland andra träffade vi Alireza Akhondi som då var integrationschef i Vansbro Kommun och som utformade den s k Vansbromodellen, en organisationsmodell med fokus på att skapa en inkluderande kommun.

Vi mötte Pegah Afsharian och Natassia Fry som grundade Kompis Sverige efter att de tröttnat på att så många insatser för integration var riktade endast till nyanlända som en solitär grupp. De ville hitta ett sätt för etablerade svenskar och nyanlända att bygga relationer och att det var vägen till integration.

Anette Ragnarsson, som då var föreståndare för ett HVB-hem i Ljungby, berättade om när hon beslöt att behålla ungdomarna i sin verksamhet fram till dess att de var 21 år istället för den reglerade 18-årsgränsen, då hennes bedömning var att de extra tre åren ökade möjligheterna för dem att ha skaffat sig kompetens, verktyg och nätverk för att få arbete.

Boken Vägar till innanförskap innehåller många exempel på de små, enskilda och lokala lösningarna, där människor tänkt utanför den berömda boxen för att skapa just vägar till innanförskap. Den handlar om människor som själva eller tillsammans med andra kommer på nya idéer, genomför dem och utvärderar dem i syfte att skapa fungerande integration och att förändra tillvaron för många människor.

Vi visar i boken också på vikten av att definiera vad som menas med integration. När är en människa integrerad? Hur anpassas det till människors behov, så att resultatet inte blir som i Indien när en väldigt ambitiös läroplan som ska ge utvecklad kunskap istället ger en mängd elever en känsla av misslyckande?

Likt de erfarenheter årets ekonomipristagare gjort så visar bokens verkliga exempel på hur småskaliga modeller lyckas där traditionellt integrationsarbete allt för ofta inte fungerar.

Exempelvis framgår det att:

  • När HVB-hemmet behöll ungdomarna till de var 21 istället för 18 och de fullgjort gymnasiet och hunnit få praktik hade de 5 gånger högre chans att få arbete
  • När insatserna görs utifrån målgruppens uttalade behov istället för en form som från början var bestämd ökade människors integration
  • Insatser som bygger på etablerade svenskars deltagande leder i högre grad till integration.

Förutsättningarna för ett kunskapsbaserat arbete måste bli bättre. I dag finns ingen forskning om vilka insatser som faktiskt har en verkligt positiv effekt på integrationen i Sverige. Ett sätt att öka denna kunskap är att bjuda in, lyssna på och lära av alla de aktörer som skapat småskaliga modeller och som lyckats skapa integration på riktigt.

Till sist, de flesta av de framgångsrika modellerna i boken har i dag stängt ner. till följd av ändrade regler, brist på finansiering och en politisk ovilja att tänka lateralt. De stora systemens misslyckande bidrar till att vi talar alldeles för lite om vägar till innanförskap och alldeles för mycket om att separera, begränsa och sätta tak. Till syvende och sist handlar frågan om vilket samhälle vi vill ha och vilka ideal vi vill ge till våra barn.

För att ge våra folkvalda riksdagsledamöter lite inspiration inför julledigheten, skänker vi dem varsitt exemplar av boken Vägar till innanförskap som en julgåva och önskar dem alla en stunds uppbygglig läsning och en God Jul och ett Gott Nytt År.

Författarna

Ulrika Sedell och Eva von Wernstedt

Kommentera

fem × 4 =